Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

En granskning av fyra tidningars rapportering om statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen 2004. Mediernas granskning av statsminister Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen I Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hård. Men hur sakliga var medierna, baserat på de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den självständiga och eget granskande hållning, som vi medborgare har rätt att utkräva av dem?.

De senaste åren har präglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning.Bilddelningsplattformen Instagram är ett av dessa medier. Med 150 miljoner användare* (data hämtad 6 september 2013), är plattformen ett av de största sociala nätverken idag.   I takt med sociala mediers ständiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att påverkas. Så även den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv är emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att själva bestämma hur de medieras till allmänheten.   Denna studie har därför undersökt hur två framträdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), använder sig av Instagram.

The aim of this thesis is to study the Swedish art field during the 1980s, from the perspective of the artistic production of Lars Nilsson. During this decade he became one of the most well known young artists associated with postmodernism.The thesis is divided into three parts, where the first part examines different influences and aspects of the art of Lars Nilsson, as well as the contexts he was a part of. This is performed through a chronological as well as a categorizing presentation, based upon different exhibitions where Nilsson participated during the 1980s.In the second part the subject is the Swedish art field, and how Lars Nilsson came to be part of a a new established category of a young generation of artists, mostly born in the 1950s, who were associated with youth, postmodernism and contemporaneousness. This part also puts attention to the importance of Lars Nittve, then art critic and curator, in introducing postmodernism, as well as establishing this new categorization of artists in Sweden.The last part of the thesis studies four different group exhibitions, and how they all exemplify how "a younger generation of artists" were to be connected with notions of postmodernism and contemporaneousness through curatorial practice. Lars Nilsson participated at the thirst three of these exhibitions.

As the 2010 Swedish election was closing in, there was a discussion about how the media represented the different party leaders in a differential and unfair manner. This study aims to identify if there were any differences in how four of these party leaders, Lars Ohly, Maud Olofsson, Fredrik Reinfeldt and Mona Sahlin were treated in four individual questioning sessions on Swedish television. Utilizing conversation analysis the study focuses on identifying differences in the usage of interruptions between the four different sessions. The study also analyzes the aggressiveness of the journalists? questioning and how they designed their questions in the four different sessions.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt.Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana.

Genom att spela in Lars Janssons låtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson låtar är oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation är det viktigt för pianisten att upprätthålla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktäristiska kännetecken.

The aim with this essay is to penetrate the opinions of how women should be represented on screen. I am using a selection of contributions from the gender debate that Lars von Trier´s movie Antichrist caused in Sweden in spring 2009. The focus of the debate was mainly about the way the female actress was displayed. The provocative thing considered by many was that the female part could be interpreted as evil and in connection with Antichrist. But is that a obvious negative way to present women? In a historical view the discussion have been constantly fluctuated when it comes to the ideas of the correct way to visualize women in the movies which have left us without a true answer to that question.I am interested in investigating what is considered today as the best way to represent women by Swedish debaters.By using Michel Foucault?s term discourse as theory in a text analyse I am trying to look trough their language and see their ideological position..

Lars Höglund AB is one of Scandinavia?s most qualified manufacturers of sheet metal products and provides custom designed products of very detailed precision. One of the main methods of manufacturing is laser cutting. When Lars Höglund AB signed up a new customer, with high demands in tolerances for the products, Lars Höglund AB thought it would be necessary to know the capability of the laser cutting machine. Also the process of how to retrieve this capability was interesting. The capability will be researched for the following elements: Cutting right angles in squares with a corner radius of 1 mmCutting corners which are not right angleCutting of circles with constant radius Measurements were made on 150 pieces of sheet metal details, which had been cut out by the machine.  The data from the measurements where later used to study the capability.

Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud är två dramer skrivna av Lars Norén. I min uppsats har jag koncentrerat mig på relationerna mellan familjemedlemmarna. En familj med ambivalenta förhållande till varandra vars kärlekslängtan, rädsla, svartsjuka och beroende kulminerar i ett kaos när hela familjen möts för sista gången. En familj fär moderns känslomässiga frånvaro har präglat hela familjen..

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgångspunkter och berättarstrategier, så som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterära prosa. I den komparativa analysen används vissa narratologiska begrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas författarnas hantering av berättarinstansen i prosan och synen på berättarsituationen..

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

The study should be seen as an attempt to examine how a group of selected muslims from seven different cities in Sweden relate to Lars Vilks?s drawings of the prophet Muhammed (also called the roundabout dog) and if they feel that their attitude towards the drawings has changed during the seven years that have passed since the first drawing was published in the newspaper Närkes Allehanda in 2007. To understand these selected muslims? approach, experiences and feelings in regards to the drawings I examine in what aspect they find the drawings provocative. I also examine what consequences Vilks?s roundabout dog-project might have had  for individual muslims in Sweden.

The release of Maja Lundgrens Myggor och tigrar in 2007 caused a large debate that mostly focused on whether the book should be seen as a true reproduction of reality or a work of fiction and if the author had made the right choice in writing about friends, family and famous Swedish persons in her book. About one year later Lars Norén published En dramatikers dagbok in which he also shares details about other people´s lives and, by placing the book in the genre of a diary, claims that it represents reality. The critics were easier on him, and more positive over all in their judgment of En dramatikers dagbok, and many were upset about how different the two authors and their books were received. Tofind out why controversial works are apprehended as controversial I have chosen to analyze Maja Lundgrens Myggor och Tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok, independent of, as well as compared to, each other. While leaning on reception theory andtheories about different ways of reading as well as the autobiography as a genre I have asked myself the following questions:Which factors have led critics as well as the public opinion to speak about Maja Lundgrens Myggor och tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok as controversial?What do the two books have in common and what separates them?How does the debate differ regarding the two books and what is the cause for that difference in reception?My essay shows that when reading an autobiography or a diary most people cannot separate the book from the author and the life that the book is a reflection of.